Katrine Johansen is a doula studying to become a midwife. She lives in Aarhus, Denmark, with her partner Mirko, her seven year old Gaya and one year old Kai. We got the opportunity to talk to her about a topic close to both of our hearts - the skin. She tells us about the function of skin to skin contact and the biochemical and physiological effects it has on both mothers and babies.
Hi Katrine! We are so happy to get the chance to talk to you about skin to skin contact and get some of your brilliant expertise in this!
So am I!
Commonly, right after delivery the midwife, doctor or whomever receives the baby puts it on the mothers bare chest. Why has this become such a widespread routine?
When the baby is in the uterus it is surrounded by amniotic fluid which gives the baby a feeling of warmth and light pressure of the skin. Even though the baby might not have a clear understanding of where its body starts and ends it senses the edges, the contours of its skin because of this light pressure. When it is born it suddenly loses this feeling of safety with the surrounding world and by putting the baby on the mother or fathers chest the contact is reestablished.
Via skin to skin contact the mother provides warmth to the newborn. The skin of the mothers chest radiates heat and provides the baby with energy. The warmth the babies receive helps them increase their own temperature and prevents them from getting too cold,
Additionally, skin contact also stabilizes the baby’s glucose levels. Glucose is very important for survival since it is our main source of energy. Newborns mirror their mothers by increasing the blood flow in the blood vessels of their skin and mother and baby synchronize their skin temperature, as if they were still one unit. I find that so amazing.
The warmth from the mother awakens the baby and triggers it to do some very instinctive movements known as the breast crawl. That is, if the mother and professionals do not interfere in this unique time after birth. The baby will slowly start to crawl towards the mothers breast, guided by smell and partly vision. As it makes its way to the breast it will carry out crawling movements, massage-like movements on the mothers chest as well as licking and touching the nipples. It will find the breast and start to feed before falling asleep. The whole series of events takes about 90 minutes. Of course, this is not what happens normally, often the mother or midwife puts the baby to the breast. But it is interesting and something worth trying, when given the time and space for it to happen. If I will have a third kid, I would really like to experience this.
Yes, that is such a fantastic instinct in babies! The midwives during my first labor did this to me and my daughter. It was amazing to see her crawl up to my breast. Do you know why this mechanism exists?
Yes, so these massage-like-kitten movements and skin-to-skin contact are very important factors for the interaction between mother and baby because they increase the mothers release of the hormone oxytocin. After birth oxytocin helps the uterus to contract to prevent postpartum bleeding. Furthermore it plays a big role in breastfeeding, since it is the hormone that signals to the brain to make the milk flow.
The increase of oxytocin as a result of skin-to-skin contact will heighten the mothers attention and interaction with the newborn and increase the mothers sensitivity towards the baby's needs, it is a very important hormone for the bonding between mother and baby. A birth is a stressful event for both mother and baby.The skin to skin contact after birth is linked to an immediate stress reducing effect for both, if mother has a calm nervous system, the baby will mirror it. Skin to skin makes the transition from the womb to the outside world soft and safe.
That is so beautifully put. So oxytocin is important for the mother on both a physical and emotional or mental level. Tell us more about the biochemistry of skin to skin contact!
Being skin to skin involves warmth, touch and light pressure between mother and baby. When the baby will do its kitten-kind-of crawls a sort of stroking between mom and baby is established. This will activate sensory nerves on both the mother and the baby's skin which signals to the brain to release oxytocin.
The mom will also touch other parts of the baby's body, the back, the neck, maybe she will kiss the head. Also here the sensory nerves will be activated as well as in the fingertips and palms of the mothers hands. The release of oxytocin is known to decrease stress levels and activate the vagus nerve.
The vagus nerve is a major component of the parasympathetic nervous system. It is our “rest and digest” system, it helps us calm down. The parasympathetic system lowers our heart rate and blood pressure, relaxes our mind, makes us sleepy and redirect blood flow away from our “locomotive” muscles and towards our digestive and reproductive organs. Skin is our largest organ and it is clear how important it is for us in the process of regulating stress. Closeness, being touched and held is a basic need for all of us. We have food hunger, but also very importantly skin hunger, I believe.
So does skin to skin contact also have equally positive benefits for father- baby?
Yes! Dads can also pass the same benefits as moms do in terms of helping to regulate their baby's temperature and heartbeat after birth as well as the baby’s feeling of safety. Being skin to skin will activate dads oxytocin system and decrease the level of testosterone. This shift in hormones will increase the dads sensibility towards the baby and the social competence of parenting. Of course the father does not produce milk, so for that the benefits are not equal.
Most of the benefits seem to be mainly for the moment. But can it also have an impact on the child's future development?
The effect that skin to skin has on the social interaction and bonding between mother and baby is shown to have long term effects as well as the baby's ability to handle stressful situations.
The Canadian psychologist Anne Bigelow has done studies around skin-to-skin contact where she found that social competence and reduced stress levels have been documented in mothers and babies up until 9 years after birth. Studies show that people who are characterized as securely attached tend to have had a childhood with a lot of closeness and on the other hand people who are insecurely attached tend to have had less of that closeness.
It seems very likely that the development of secure attachment starts immediately after birth. The skin to skin will boost the baby’s oxytocin system, making it feel safe and calm, helping the baby to grow a regulated nervous system. The practice of closeness will,yes, last a lifetime. I even want to go that far and say that this feeling of safety and the effects that closeness has for a baby, can be passed on through generations, in that way the benefits are not only for the moment but the oxytocin-cycle weaves and threads through generations.
And what about the scent of the skin, does that have any impact?
The scent also has an impact on the bonding between mother and baby. Often mothers are very attracted to their babies smell, they will kiss and smell their baby's head, some will even lick it. The baby also uses its sense of smell to crawl towards the mothers breast. The areola, which is the circular darker-colored area of skin surrounding your nipple, has glands called Montgomery glands. These glands secretes a scent of amniotic fluid, which attracts the baby to the breast. Probably because this is a smell that the baby is familiar with from swimming in it inside the womb.
We would love to hear about your personal experience of the skin-to-skin practice you had with your children! Would you like to share it with us?
I was breastfeeding Gaya and now I also breastfeed Kai. That is quite a clear source to skin-to-skin contact. I also co-sleep with Kai, he has a bed next to us, so he starts there, but early in the night he is transferred to ours. Gaya, who is older, has her own room but often comes into our bed as well. Even though co-sleep is not a direct source to skin-to-skin it has similar positive effects.
Kai is a fireball of a baby so baby-massage is not something we have practiced a lot but he does like to have his hands and fingertips stroked and gives me his hands to do that. Its very sweet, then I know the moment for falling asleep is close. Gaya likes to have her forehead stroked and I do small little patterns and circles around her forehead, eyes, cheeks and mouth with my fingertips. It relaxes her as well as me before she falls asleep. Sometimes there is a need to do small touch/pressures down her body, a little reminder of where the body is and an invitation to land in it. Of course, it is not every evening it is this “zen” (:
Thank you so much Katrine for your time and for providing us with so much fascinating information!
--------------------------------------------------------------------------------
Katrine Johansen är en doula som studerar till barnmorska. Hon bor i Aarhus, Danmark, tillsammans med sin partner Mirko, sin sjuåriga dotter Gaya och ettårige son Kai. Vi fick möjlighet att prata med henne om ett ämne som ligger oss båda varmt om hjärtat – huden. Hon berättar om funktionen av hud-mot-hud-kontakt och de biokemiska och fysiologiska effekterna det har på både mammor och bebisar.
Hej Katrine! Vi är så glada att få chansen att prata med dig om hud-mot-hud-kontakt och ta del av din fantastiska expertis!
Det är jag med!
Vanligtvis, direkt efter förlossningen, lägger barnmorskan, läkaren eller den som tar emot barnet det på mammans bara bröst. Varför har detta blivit en så utbredd rutin?
När barnet är i livmodern omges det av fostervatten, vilket ger barnet en känsla av värme och lätt tryck på huden. Även om barnet kanske inte har en tydlig uppfattning om var dess kropp börjar och slutar, känner det av gränserna och konturerna av sin hud på grund av detta lätta tryck. När barnet föds förlorar det plötsligt denna känsla av trygghet i förhållande till omvärlden, och genom att lägga barnet på mammans eller pappans bröst återupprättas kontakten.
Via hud-mot-hud-kontakt ger mamman värme till den nyfödda. Huden på mammans bröst strålar ut värme och ger barnet energi. Värmen som barnet får hjälper dem att höja sin egen temperatur och förhindrar att de blir för kalla.
Dessutom stabiliserar hudkontakt även barnets glukosnivåer. Glukos är mycket viktigt för överlevnaden, eftersom det är vår huvudsakliga energikälla. Nyfödda speglar sina mödrar genom att öka blodflödet i blodkärlen i deras hud, och mamma och barn synkroniserar sin hudtemperatur, som om de fortfarande vore en enhet. Jag tycker att det är så fantastiskt.
Värmen från mamman väcker barnet och utlöser att det gör några väldigt instinktiva rörelser som kallas bröstkrypning. Det är något som händer om mamman och vårdpersonalen inte stör denna unika tid efter födseln. Barnet kommer långsamt att börja krypa mot mammans bröst, vägledd av lukt och delvis syn. När det tar sig mot bröstet gör det krypande rörelser, massageliknande rörelser på mammans bröst, samt slickar och rör vid bröstvårtorna. Det hittar bröstet och börjar amma innan det somnar. Hela denna process tar ungefär 90 minuter. Självklart är detta inte vad som normalt sker, oftast lägger mamman eller barnmorskan barnet till bröstet. Men det är intressant och något värt att prova, om man får tid och utrymme för det att ske. Om jag får ett tredje barn skulle jag verkligen vilja uppleva detta.
Ja, det är en fantastisk instinkt hos bebisar! Barnmorskorna under min första förlossning gjorde detta med mig och min dotter. Det var fantastiskt att se henne krypa upp till mitt bröst. Vet du varför denna mekanism finns?
Ja, dessa massageliknande kattunge-rörelser och hud-mot-hud-kontakt är väldigt viktiga faktorer för interaktionen mellan mamma och bebis eftersom de ökar mammans frisättning av hormonet oxytocin. Efter förlossningen hjälper oxytocin livmodern att dra ihop sig för att förhindra blödning. Dessutom spelar det en stor roll i amningen, eftersom det är hormonet som signalerar till hjärnan att få mjölken att rinna.
Ökningen av oxytocin som ett resultat av hud-mot-hud-kontakt ökar mammans uppmärksamhet och interaktion med det nyfödda barnet och ökar hennes känslighet för barnets behov. Det är ett mycket viktigt hormon för anknytningen mellan mamma och bebis. En förlossning är en stressig händelse för både mamman och barnet. Hud-mot-hud-kontakten efter förlossningen är kopplad till en omedelbar stressreducerande effekt för båda; om mamman har ett lugnt nervsystem, speglar barnet det. Hud-mot-hud gör övergången från livmodern till världen mjuk och trygg.
Det var så vackert sagt. Så oxytocin är viktigt för mamman både fysiskt och känslomässigt eller mentalt. Berätta mer om biokemin bakom hud-mot-hud-kontakt!
Att vara hud-mot-hud innebär värme, beröring och lätt tryck mellan mamma och bebis. När barnet gör sina kattunge-liknande krypningar etableras en sorts strykning mellan mamma och bebis. Detta aktiverar sensoriska nerver på både mammans och barnets hud som signalerar till hjärnan att frigöra oxytocin.
Mamman kommer också att röra andra delar av barnets kropp, ryggen, nacken, kanske kommer hon att kyssa huvudet. Även här aktiveras de sensoriska nerverna, liksom i fingertopparna och handflatorna på mammans händer. Frigörandet av oxytocin är känt för att minska stressnivåerna och aktivera vagusnerven.
Vagusnerven är en stor komponent i det parasympatiska nervsystemet. Det är vårt ”vila och smälta”-system som hjälper oss att lugna ner oss. Det parasympatiska systemet sänker vår hjärtfrekvens och blodtryck, slappnar av vårt sinne, gör oss sömniga och omdirigerar blodflödet från våra ”lokomotivmuskler” till våra matsmältnings- och fortplantningsorgan. Huden är vårt största organ och det är tydligt hur viktig den är för oss i processen att reglera stress. Närhet, att bli rörd och hållen är ett grundläggande behov för oss alla. Vi har mat-hunger, men också väldigt viktigt hud-hunger, tror jag.
Har hud-mot-hud-kontakt lika positiva effekter för pappa och bebis också?
Ja! Pappor kan också ge samma fördelar som mammor när det gäller att hjälpa till att reglera sitt barns temperatur och hjärtslag efter födseln, samt att ge barnet en känsla av trygghet. Att vara hud-mot-hud aktiverar pappors oxytocinsystem och sänker testosteronnivån. Denna hormonförändring ökar pappans känslighet för barnet och hans sociala kompetens i föräldraskapet. Självklart producerar inte pappan mjölk, så för den delen är fördelarna inte lika.
De flesta fördelarna verkar vara för stunden. Men kan det också påverka barnets framtida utveckling?
Effekten som hud-mot-hud har på den sociala interaktionen och anknytningen mellan mamma och bebis har visat sig ha långsiktiga effekter, liksom barnets förmåga att hantera stressiga situationer.
Den kanadensiska psykologen Anne Bigelow har gjort studier kring hud-mot-hud-kontakt där hon fann att social kompetens och minskade stressnivåer har dokumenterats hos mödrar och barn upp till 9 år efter födseln. Studier visar att personer som karaktäriseras som trygga har tenderat att ha haft en barndom med mycket närhet, medan personer som är otrygga har haft mindre av den närheten.
Det verkar mycket troligt att utvecklingen av trygg anknytning börjar omedelbart efter födseln. Hud-mot-hud-kontakten kommer att stärka barnets oxytocinsystem, vilket får det att känna sig tryggt och lugnt, och hjälper barnet att utveckla ett reglerat nervsystem. Praktiken av närhet kommer, ja, att vara livet ut. Jag vill till och med gå så långt som att säga att denna känsla av trygghet och de effekter som närhet har för ett barn kan överföras genom generationer. På så sätt är fördelarna inte bara för stunden utan oxytocin-cykeln vävs genom generationer.
Och vad sägs om doften av huden, har det någon påverkan?
Doften har också en påverkan på anknytningen mellan mamma och bebis. Ofta är mödrar mycket attraherade av doften av sina barn, de kommer att kyssa och lukta på barnets huvud, vissa kommer till och med att slicka det. Barnet använder också sitt luktsinne för att krypa mot mammans bröst. Areolan, som är det mörkare området av huden runt bröstvårtan, har körtlar som kallas Montgomerykörtlar. Dessa körtlar utsöndrar en doft av fostervatten som lockar barnet till bröstet, troligtvis för att det är en lukt som barnet är bekant med från tiden i livmodern.
Vi skulle älska att höra om dina personliga erfarenheter av hud-mot-hud-praktiken med dina barn! Vill du dela med dig?
Jag ammade Gaya och nu ammar jag också Kai. Det är en ganska tydlig källa till hud-mot-hud-kontakt. Jag samsover också med Kai, han har en säng bredvid oss, så han börjar där, men tidigt på natten flyttas han till vår säng. Gaya, som är äldre, har sitt eget rum men kommer ofta också till vår säng. Även om samsovning inte är en direkt källa till hud-mot-hud, har det liknande positiva effekter.
Kai är en eldig bebis, så babymassage är inte något vi har praktiserat mycket, men han gillar att få sina händer och fingertoppar smekta och ger mig sina händer för att göra det. Det är väldigt sött, då vet jag att det snart är dags för honom att somna. Gaya gillar att få sin panna smekt och jag gör små mönster och cirklar runt hennes panna, ögon, kinder och mun med fingertopparna. Det lugnar henne, liksom mig, innan hon somnar. Ibland finns det ett behov av att göra små tryckningar längs hennes kropp, en liten påminnelse om var kroppen är och en inbjudan att landa i den. Självklart är det inte varje kväll som är så här ”zen” (:
Tack så mycket Katrine för din tid och för att du delade med dig av så fascinerande information!